Forsknings- och innovationssystem
Finlands konkurrenskraft och välfärd bygger på kompetens, forskning och innovationer. Forsknings- och innovationspolitiken stöder verksamhetsförutsättningarna för organisationer som bedriver och stöder forskning. Den information och kunskap som forskningen ger upphov till tjänar olika samhällsaktörer, såsom företag, samfund och offentliga organisationer, samt det politiska beslutsfattandet.
Universiteten och yrkeshögskolorna, forskningsinstituten samt företagens forskningsenheter är centrala aktörer i forsknings- och innovationssystemet. Cirka två tredjedelar av utgifterna för forskning och produktutveckling uppstår i företag. De viktigaste finländska forskningsfinansiärerna är Finlands Akademi, Business Finland och stiftelserna.
Statsrådets ministerier utvecklar tillsammans de politiska åtgärder som rör forsknings- och innovationssystemet. Forsknings- och innovationsrådet, som leds av statsministern, stöder statsrådet i utvecklingen och koordineringen av en långsiktig vetenskaps-, teknik- och innovationspolitik (FoUI-politik). Rådet följer förändringarna i branschens verksamhetsmiljö och tar initiativ i anslutning till FoUI-politiken.
Statsminister Marins regering har som mål att avsevärt öka Finlands satsningar på forskning och utveckling. För att uppnå detta behövs en gemensam vision och mission, mer ambitiös FoUI-verksamhet samt investeringar från såväl den offentliga som den privata sektorn. Utan en betydande ökning av den privata sektorns investeringar kan målet inte uppnås.
FoUI-vägkartan har utarbetats för att främja en ökning av FoUI-intensiteten och den hållbara tillväxt som den ger upphov till samt för att skapa en verksamhetsmiljö som uppmuntrar både finländska och utländska företag att investera i FoUI-verksamhet i Finland. Målet är att Finland ska stå i främsta ledet när det gäller att producera ny information samt utveckla och tillämpa teknik. Det är viktigt att Finland också snabbt tillägnar sig information och kompetens som producerats på annat håll. Centralt för vägkartan är att trygga tillgången till de mänskliga resurser som krävs.
Universitet
Till universitetens uppgifter hör fri forskning, vetenskaplig och konstnärlig bildning samt den högsta undervisningen som grundar sig på dessa. Universiteten använder ungefär en tredjedel av sin statliga finansiering för forskning. Största delen av universitetens konkurrensutsatta offentliga forskningsfinansiering kommer från Finlands Akademi, Business Finland och Europeiska unionen.
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns 13 universitet, varav två är stiftelser i enlighet med stiftelselagen. De övriga är offentligrättsliga inrättningar. Högskoleexamina inom militärbranschen avläggs vid Försvarshögskolan (MPKK), som lyder under försvarsförvaltningen.
Universitet
Yrkeshögskolor
Yrkeshögskolorna har i uppgift att erbjuda högskoleundervisning som leder till yrkesmässiga expertuppgifter som motsvarar arbetslivets föränderliga behov. Till yrkeshögskolornas uppgifter hör dessutom tillämpad forskning och utveckling som betjänar undervisningen och stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen. Utöver statsunderstödet är Europeiska unionens strukturfondsprogram den mest betydande finansieringskällan för FoUI-verksamheten i yrkeshögskolorna. Även Finlands Akademi och Business Finland finansierar yrkeshögskolornas FoUI-arbete.
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns 22 yrkeshögskolor i aktiebolagsform. Utöver yrkeshögskolorna ingår Högskolan på Åland i undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Polisyrkeshögskolan lyder under inrikesministeriet.
Yrkeshögskolor
- Centria yrkeshögskola
- Diakoniyrkeshögskolan
- Haaga-Helia yrkeshögskola
- Humanistiska yrkeshögskolan
- Hämeen ammattikorkeakoulu
- Jyväskylän ammattikorkeakoulu
- Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu
- Kajaanin ammattikorkeakoulu
- Karelia University of Applied Sciences
- LAB-ammattikorkeakoulu
- Lapin ammattikorkeakoulu
- Laurea-ammattikorkeakoulu
- Metropolia ammattikorkeakoulu
- Oulun ammattikorkeakoulu
- Polisyrkeshögskolan
- Satakunnan ammattikorkeakoulu
- Savonia-ammattikorkeakoulu
- Seinäjoen ammattikorkeakoulu
- Tampereen ammattikorkeakoulu
- Turun ammattikorkeakoulu
- Vaasan ammattikorkeakoulu
- Yrkeshögskolan Arcada
- Yrkeshögskolan Novia
Statliga forskningsinstitut
Statens forskningsinstitut bedriver lösningsorienterad forskning som stöder det samhälleliga beslutsfattandet och förnyelsen av näringslivet.
Utöver forskningsverksamheten har instituten i varierande grad olika expert- och myndighetsuppgifter samt avgiftsbelagd och annan serviceverksamhet. Forskningsinstituten upprätthåller betydande forskningsinfrastrukturer, informationsmaterial och långa tidsserier inom olika delområden i samhället. Forskningsinstituten producerar tjänster horisontellt för de flesta förvaltningsområden, den övriga offentliga sektorn samt företag och aktörer inom tredje sektorn. Internationellt samarbete spelar en central roll såväl i forskningsinstitutens forskningsverksamhet som i expert- och myndighetsuppgifterna.
Finlands tolv statliga forskningsinstitut verkar inom sju olika förvaltningsområden. Av forskningsinstituten är tio till organisationsformen resultatstyrda ämbetsverk, ett är ett aktiebolag som ägs och förvaltas av staten och ett är ett självständigt offentligrättsligt samfund. Instituten fastställer tyngdpunkterna för forskningen tillsammans med det resultatstyrande ministeriet. Själva forskningen är oberoende och finansieringen av den kommer i allt större utsträckning genom konkurrensutsättning från flera källor i den inhemska offentliga och privata sektorn samt från internationella finansiärer.
Statliga forskningsinstitut
- Geologiska forskningscentralen
- Meteorologiska institutet
- Naturresursinstitutet
- Lantmäteriverket
- Livsmedelsverket
- Finlands miljöcentral
- Strålsäkerhetscentralen
- Teknologiska forskningscentralen VTT
- Institutet för hälsa och välfärd
- Institutet för arbetshygien
- Utrikespolitiska institutet
- Statens ekonomiska forskningscentral
Universitetssjukhus
Universitetssjukhusen bildar tillsammans med universitetens medicinska fakulteter kluster för hälsoforskning. I samarbete med universitet, högskolor och företag producerar universitetssjukhusen forskningsdata som utvecklar hälso- och sjukvårdstjänsterna och ordnandet av dem samt främjar befolkningens och patienternas hälsa.
Övriga forskningsinstitut
Utöver statliga forskningsinstitut bedrivs forskning också vid flera andra offentliga eller privata forskningsinstitut eller organisationers forskningsenheter. Till dessa hör till exempel ekonomiska forskningsinstitut, Finlands Bank samt Folkpensionsanstaltens forskningsavdelning.
Cirka två tredjedelar av Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet sker i företagen. Utöver den FoU-verksamhet som statistikförs bedriver företagen i betydande utsträckning innovationsverksamhet i syfte att utveckla och lansera nya produkter, tjänster eller produktionsprocesser.
Forskningsfinansiärer
Utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt den internationella definitionen uppgick år 2018 till sammanlagt 6,4 miljarder euro i Finland. Drygt hälften av den totala finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten kommer från inhemska företag. Den offentliga sektorn finansierar cirka en tredjedel, medan den utländska finansieringen är drygt tio procent. Resten av finansieringen kommer bl.a. från stiftelser som stöder vetenskap. Förhållandet mellan de andelar som företagssektorn och den offentliga sektorn finansierar är tämligen typiskt i internationell jämförelse.
Budgetfinansieringens andel av forskningsfinansieringen i högskolesektorn är ungefär hälften. Finlands Akademi är den mest betydande utomstående finansiären med en andel på cirka 20 procent. Viktiga andra finansieringskällor är EU:s ramprogram för forskning, Business Finland och stiftelserna som helhet. Enligt en separat utredning stödde stiftelserna vetenskapen med sammanlagt 223 miljoner euro år 2018. All stiftelsefinansiering syns inte i statistiken om stödet går direkt till stipendiater.