Information om tjänsten

Uppdaterad 24.4.2020

Forskning.fi är en tjänst som tillhandahålls av undervisnings- och kulturministeriet (UKM) och som samlar och sprider information om forskning i Finland. Tjänsten förbättrar tillgången till forskningsinformation och experter samt ökar den finländska forskningens synlighet och samhällspåverkan.

Tjänsten togs i bruk i juni 2020 och utvecklas stegvis. För närvarande innehåller tjänsten information om bl.a. det finländska forskningssystemet, finländska organisationers publikationer, projekt som finansieras av offentliga och privata forskningsfinansiärer samt statistik om utvecklingen av forskningsresurserna och forskningens genomslag.

I fortsättningen förbättras tjänsten bl.a. genom att informationen görs mera heltäckande. Dessutom utvidgas tjänsten med nya informationshelheter. Tjänstens tematiska sökningen kommer att förbättras och informationskällorna ökas. Utöver det nuvarande innehållet får tjänsten senare information om bland annat forskare som är verksamma i Finland, forskningsaktiviteter samt på ett bredare plan det finländska forskningssystemet. Tjänstens sökegenskaper förbättras och funktioner för granskning av uppgifter i grafisk form läggs till.

På uppdrag av UKM utarbetas av CSC – Tieteen tietotekniikan keskus i samarbete med högskolor, andra forskningsorganisationer och forskningsfinansiärer.

Uppdaterad 14.09.2021

I tjänsten uppdateras automatiskt uppgifter som redan finns i bl.a. universitetens, yrkeshögskolornas, forskningsinstitutens, universitetssjukhusens och forskningsfinansiärernas system.

Eftersom informationen förs inte in manuellt i denna tjänst ökar inte den tid som forskarna använder för rapportering eller annat administrativt arbete. Tjänsten innehåller metdata, så att till exempel öppet tillgängliga publikationer och material är enkla att hitta.

Uppgifternas omfattning och aktualitet beror på vilka organisationer som lämnar in uppgifterna. Varje organisation ansvarar för att de egna uppgifterna är korrekta. Det är i huvudsak frivilligt att lämna in uppgifter. Det enda som är obligatoriskt är för högskolorna att lämna in publikationsuppgifter.

Läs mer om hur du skickar information till Forskning.fi (på finska)

Publikationer

Publikationsuppgifterna består av de uppgifter som de finländska universiteten, yrkeshögskolorna, forskningsinstituten och universitetssjukhusen levererar i samband med UKM:s datainsamling. 

Det har varit obligatoriskt för universitet och yrkeshögskolor att leverera publikationsuppgifter till UKM sedan 2011. En del organisationer har också levererat in äldre publikationer, till och med sedan 1970-talet, men relaterad information kan vara ofullständig.

Uppgifterna samlas in via den riksomfattande publikationsdatatjänsten VIRTA och uppgifterna används bland annat som beräkningskriterier för basfinansieringen av högskolorna (se OKM/2018/116 och OKM/2018/119). Publikationsuppgifter i tjänsten finns också i publikationsportalen Juuli. Forskning.fi kommer dock att innehålla mer information om bland annat forskarna, projekt och forskningsdata än Juuli. Man kan också observera antal publikationer på en visualisk sätt i tjänsten Forskning.fi.

För andra organisationer än universitet och yrkeshögskolor är undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsinformation frivillig. Universitetssjukhusen har också lämnat in sina uppgifter sedan 2011 och forskningsinstitut har deltagit i datainsamlingen sedan 2014.

Se en lista över organisationer som lämnar in publikationsinformation.

Projekt

På webbplatsen forskning.fi finns information om projekt som finansieras av offentliga och privata forskningsfinansiärer. Finansiärerna överför uppgifterna i sina finansieringsbeslut till projektdatalagret enligt sin egen tidtabell.

I tjänsten finns för närvarande de senaste finansieringsbesluten från Finlands Akademi och Business Finland samt från några privata stiftelser som finansierar forskning. Nya stiftelser ansluter sig till tjänsten. Dessutom har uppgifter om finansiering som finländska organisationer fått från Horizon2020-finansieringsprogrammet överförts från Europeiska kommissionens CORDIS-databas.

Se en lista över organisationer som lämnar in projektinformation.

Uppgifterna om finansieringsbeslut innehåller endast det beviljade beloppet, inte projektets sammanlagda kostnader. I ett senare skede är det möjligt att samla in projektinformation i datalagret också till exempel från högskolornas och andra forskningsorganisationers system.

Tjänsten Forskning.fi använder maskininlärningsmetoder (ämnesmodellering) för att automatiskt gruppera textmaterial i olika ämnen. Detta möjliggör bättre hittabarhet av projekt och ger nya perspektiv på det finska forskningsfältet. Resultaten av ämnesmodellering av projekten kan ses och användas med filtret "Identifierade tema".

Läs mer om ämnesmodellering på engelska.

Infrastruktur

Forskningsinfrastrukturerna består av nationellt betydande forskningsredskap, utrustning, material och tjänster som möjliggör och stöder forskningsarbete, forskarutbildning och forskarnas undervisning samt utvecklar forsknings- och innovationskapaciteten. Forskning.fi främjar samanvändning och öppenhet i forskningsinfrastrukturerna genom att beskriva och presentera forskningsinfrastrukturerna och deras tjänster på ett enhetligt sätt.

Forskningsinfrastrukturen kan vara en omfattande nationell eller internationell helhet som förvaltas i samarbete mellan flera organisationer. Den kan också administreras av en organisation och användas endast av dess egen forskningsgrupp. Forskningsinfrastrukturen kan också ha till exempel tjänster riktade till företag.

De organisationer och instanser som förvaltar infrastrukturer ansvarar för att lämna in uppgifter om forskningsinfrastrukturerna samt för uppgifternas omfattning och riktighet.

Se en lista över organisationer som lämnar in infrastrukturinformation.

Organisationer

Tjänsten innehåller närmare uppgifter om de organisationer som bedriver och finansierar forskning och som överför sina uppgifter i tjänsten. Organisationernas uppgifter har sammanställts automatiskt utifrån följande källor:

Vetenskapliga nyheter och forskningsnyheter

Färska vetenskapliga nyheter och forskningsnyheter uppdateras automatiskt från de RSS-flöden som forskningsorganisationerna tillhandahåller. Varje organisation bestämmer vilka av deras nyheter som ska visas i tjänsten

Se en lista över organisationer som lämnar in nyheter.

Utlysningar

Tjänsten innehåller tidigare, öppna och kommande utlysningar från inhemska, privata forskningsfinansiärer. Informationen hämtas direkt från finansiärer antingen via deras systemleverantörer eller om finansiären inte använder en systemleverantör, tillhandahålls utlysningarna med hjälp av ett separat formulär. Mer information om hur man lämnar in utlysningar (på finska).

Förstasidan på Forskning.fi visas utlysningar som avslutar näst. Utlysningarnas egna sidor kan man använda olika filtrar för sökningen. En länk till mer detaljerad information om forskningfinansiärer finns om den också lämnar sin finansieringsbeslut till Forskning.fi.

Utvecklingen av utlynsingstjänsten kommer att fortsättas.

Forskare (på kommande)

Tjänsten håller på att utvecklas till en funktion där forskaren kan ge tillstånd att överföra befintliga uppgifter från ett internationellt ORCID register eller sin hemorganisation för publicering i tjänsten forskning.fi. Uppgifter om forskaren är till exempel kontaktuppgifter, affilieringar, utbildning och kompetens, beskrivning av den egna forskningen, publikationer, material, projekt och andra forskningsaktiviteter.

Forskaren har möjlighet att skapa en profil i tjänsten och välja vilka uppgifter som visas i den. Avsikten är att tjänsten för forskaren ska tas i bruk 2022.

Forskningsdata 

De nationella Fairdata-tjänsterna används som en informationskälla om forskningsdata. Fairdata-tjänsterna innehåller information om forskningsdata som produceras i Finland, inklusive metadata om forskningsdata som forskarna själva infört eller som överförts från forskningsorganisationer.

Information om forskningsdata hämtas för närvarande bara från några få källor. I framtiden är målet att sammanställa metadata för forskningsdata som lagras av finska organisationer i sina egna system så vitt som möjligt.

Källor för forskningsdata är för tillfället Språkbanken, Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv (FSD), Finlands miljöcentral och Jyväskylä universitet.

Uppdaterad 24.4.2020

I tjänsten kan du bläddra i och söka information samt dela enskilda sidor eller poster till exempel i sociala medier.

Senare är målet att uppgifterna i tjänsten även ska kunna laddas ner som en fil eller hämtas via ett maskinläsbart gränssnitt.

Tjänsten utvecklas kontinuerligt. Du kan ge respons om du upptäcker problem i tjänsten, har förslag på hur tjänsten kan utvecklas eller upptäcker fel i uppgifterna.

Vilka uppgifter samlas in om mig som användare?
Är tjänsten tillgänglig?
Ge respons

Uppdaterad 24.4.2020

Se tjänstens dataskyddsanmälan och cookiepolicy.

Uppdaterad 24.4.2020

Se tjänstens tillgänglighetsbeskrivning

Frågor och svar

Vad är tjänsten Forskning.fi och vem ansvarar för den?

Forskning.fi är en tjänst som tillhandahålls av undervisnings- och kulturministeriet och som sammanställer och sprider information om forskning i Finland. CSC – IT Center for Science förverkligar servicen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med högskolor, forskningsinstitut och andra forskningsorganisationer samt forskningsfinansiärer.

Vilken skillnad är det mellan datalagret för forskningsinformation och Forskning.fi?

Det nationella datalagret för forskningsinformation samlar, förenar och förmedlar information som beskriver forskningen och målet är att till exempel forskarnas rapportering till finansiärerna ska bli lättare. Forskning.fi är datalagrets tjänst som syns utåt, och som gör informationen lätt tillgänglig för oss.

Projektet för det nationella datalagret för forskningsinformation inleddes 2017 och den tillhörande tjänsten Forskning.fi publicerades i juni 2020. Arbetet med att utveckla datalagret för forskningsinformation och Forskning.fi fortsätter.

Hur behandlas personuppgifter i datalagret för forskningsinformation och på tjänsten Forskning.fi?

Enligt dataskyddsförordningen är personuppgifter alla upplysningar som kan kopplas till en person. Enligt denna definition sparas personuppgifter i datalagret för forskningsinformation. De personuppgifter som för närvarande samlas in i tjänsten är till exempel uppgifter om upphovsmän till publikationer och forskningsmaterial eller mottagare av finansieringsbeslut, så som personens namn, organisation och ORCID-kod. Se tjänstens dataskyddsmeddelande och kakpolicy.

Hur tillgänglig är Forskning.fi?

Webbtjänstens tillgänglighetsutlåtande grundar sig på den nationella lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019). Forskning.fi uppfyller de kritiska tillgänglighetskraven på nivån WCAG 2.1 AA. Endast statistikinnehållet i portalens del ”Siffror om vetenskap och forskning” kan vara problematiskt för skärmläsare. Se tjänstens tillgänglighetsutlåtande.

Hur kan jag ge respons på tjänsten?

Via responsblanketten som finns på tjänsten Forskning.fi kan man till exempel kommentera portalens funktioner eller visuella profil samt rapportera om fel eller problemsituationer. Dessutom kan respons ges per e-post på adressen tiedejatutkimus@csc.fi.

Hur skiljer sig tjänsten från publikationsportalen Juuli?

Publikationerna till Forskning.fi kommer från samma källa som till Juuli, men i övrigt är innehållet mer omfattande än i Juuli. Utöver publikationerna innehåller Forskning.fi också information om bl.a. forskare, projekt, data, infrastrukturer och det finländska forskningssystemet. 

Juuli-portalen upprätthålls åtminstone tills vidare vid sidan av tjänsten Forskning.fi, särskilt för undervisnings- och kulturministeriets behov av insamling av publikationsinformation.

Vilken information finns i tjänsten?

För närvarande innehåller tjänsten information om bl.a. det finländska forskningssystemet, finländska organisationers publikationer, projekt som finansieras av offentliga och privata forskningsfinansiärer samt statistik om utvecklingen av forskningspersonal, finansiering och publikationernas vetenskapliga effektivitet.

Tjänsten innehåller metadata som beskriver forskningen. Således sparas inte egentliga forskningsmaterial eller publikationer i tjänsten. Metadata innehåller dock ofta en permanent adress där publikationen eller materialet kan laddas ner.

Vem ansvarar för uppgifternas riktighet?

Varje organisation som lämnar uppgifter ansvarar för att de egna uppgifterna är exakta, kvalitativa, omfattande och aktuella.

Är det obligatoriskt att lämna uppgifter?

Det är i huvudsak frivilligt för organisationerna att lämna uppgifter. Det har endast varit obligatoriskt för universiteten att lämna publikationsuppgifter till undervisnings- och kulturministeriet sedan 2011 och för yrkeshögskolorna sedan 2012. För andra organisationer än universitet och yrkeshögskolor är undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata frivillig. 

Se närmare anvisning om lämnande av uppgifter till datalagret för forskningsinformation (på finska).

Kan sökningen avgränsas i tjänsten med organisationernas underenheter?

Avgränsning med underenhet utvecklas för senare uppdateringar av tjänsten. För närvarande är det tyvärr inte möjligt att avgränsa med underenheter.

Vilka uppgifter om forskare kommer tjänsten att innehålla?

År 2021 planeras en profiltjänst för forskare i datalagret för forskningsinformation, där forskarens information i flera olika källsystem kommer att slås samman. Avsikten är att tjänsten för forskaren ska tas i bruk 2022. Uppgifter om forskaren är till exempel kontaktuppgifter, affiliationer, utbildning och kompetens, forskningsområden, beskrivning av den egna forskningen samt olika expertuppgifter.

Det är helt frivilligt för forskaren att skapa en profil och forskaren väljer själv vilka uppgifter som visas i profilen. Forskaren kan också bifoga publikationer, material, projekt osv. som redan ingår i tjänsten Forskning.fi till sin profil. Informationen gör det enklare att till exempel hitta experter och kartlägga alla forskare inom ett visst forskningsområde.

Hur införs forskarnas egna uppgifter till datalagret för forskningsinformation?

I den kommande profiltjänsten för forskare kan forskaren ge tillstånd att överföra sina uppgifter till exempel från sin ORCID-profil eller sin hemorganisation samt att visa dem på tjänsten Forskning.fi.

Information om forskarnas publikationer, data och projekt fås från andra källsystem som upprätthålls av högskolorna och forskningsinstituten. Information om finansieringsbesluten fås från forskningsfinansiärerna. Ägarna till källsystemen och datalagret för forskningsinformation har kommit överens om vilka uppgifter som överförs vidare till datalagret för forskningsinformation.

Det mer precisa genomförandet beror dock på huruvida en separat lag eventuellt träder i kraft. Se regeringens proposition med förslag till lag om datalagret för forskningsinformation.

Vad är ORCID-koden och varför skulle den vara till nytta i datalagret för forskningsinformation?

Den internationella ORCID-koden (Open Researcher and Contributor ID, ORCID iD) är ett permanent och unikt internationellt forskar-id. För närvarande är ORCID-koden den globalt mest etablerade och överlägset mest använda metoden för att identifiera forskare världen över. 

ORCID är ett register över permanenta digitala forskarkoder. Det är öppet, offentligt, internationellt och samfundsbaserat. ORCID är en oberoende och icke-vinstdrivande organisation.

Även i datalagret för forskningsinformation har man beslutat att använda ORCID-koden för att identifiera forskare. ORCID-tjänsten fungerar som identifieringsmetod och med hjälp av identifikationen kan alla forskningsresultat i datalagret för forskningsinformation kopplas till upphovsmannen.

Mer information om ORCID-koden finns på adressen forskar-id.fi eller ORCIDs internationella webbplats.

Är ORCID-koden nödvändig för forskare?

Nej, men till exempel kräver flera internationella vetenskapliga förläggare och vissa finansiärer att forskaren har en ORCID-kod. Det är inte möjligt att använda forskarens profilverktyg i tjänsten Forskning.fi utan en ORCID-kod.

Hur avgör man till vilken organisation forskaren hör? Vem räknas som forskare?

Universiteten, yrkeshögskolorna, forskningsinstituten och universitetssjukhusen rapporterar sina egna forskares uppgifter och fastställer vilka forskare som hör till organisationen. När forskarprofilen skapas kan forskaren också importera sina affiliationsuppgifter från sin ORCID-profil. 

Vem som helst som har en ORCID-kod kan skapa en profil i tjänsten. Obehörig användning av profilverktyget definieras i tjänstens användarvillkor (på kommande).

Kan man uppträda som en forskningsgrupp i portalen?

Forskningsgrupperna definieras i hemorganisationerna. I datalagret för forskningsinformation strävar man efter att beakta även icke-officiella organisationsstrukturer, om informationen finns tillgänglig i källsystemen.

Kan man själv mata in uppgifter i datalagret för forskningsinformation?

Uppgifter matas inte in i tjänsten för hand, utan uppgifterna hämtas automatiskt bland annat från universitetens, yrkeshögskolornas, forskningsinstitutens, universitetssjukhusens och forskningsfinansiärernas system. Som det ser ut nu kommer det inte att finnas något gränssnitt för inmatning av uppgifter i tjänsten. Se närmare anvisning om lämnande av uppgifter till datalagret för forskningsinformation (på finska).

Kan forskningsdata eller publikationer sparas i datalagret för forskningsinformation?

Datalagret för forskningsinformation innehåller endast metadata som beskriver forskningen. Metadata är till exempel referensuppgifter i publikationer och beskrivningar av forskningsmaterial. Själva forskningsmaterialen eller publikationerna sparas inte i datalagret. Metadata innehåller dock ofta en permanent adress där publikationen eller materialet kan laddas ner.

Vad borde man beakta, så att den egna organisationens publikationer kommer med i tjänsten?

Uppgifterna i publikationerna kommer för närvarande från organisationer inom den offentliga förvaltningen: från universitetens, yrkeshögskolornas, forskningsinstitutens och universitetssjukhusens system. Om publikationerna inte har sparats i något av dessa aktörers system, kommer de tyvärr inte ännu med i tjänsten Forskning.fi.

Målet är dock att forskning som produceras i Finland på ett heltäckande sätt ska kunna hittas, så under projektets gång har man även fört fram att andra informationsproducenter, så som företag och organisationer inom tredje sektorn, skulle inkluderas i tjänsten.

Hur kan en finansiär delta i datalagret för forskningsinformation och vilka uppgifter ska man lämna?

Finansiären ska stödja forskningen med åtminstone en del av den beviljade finansieringen. Det finns få nödvändiga uppgifter för att det ska vara lätt att ansluta sig. Den som vill får skicka in fler uppgifter än de absolut nödvändiga. Se närmare anvisning om anslutning till datalagret för forskningsfinansiering. Dessutom kan du ytterligare diskutera detaljerna kring anslutningen genom att kontakta oss per e-post hanketietovaranto@csc.fi.

Hur ofta uppdateras uppgifterna från olika källsystem i tjänsten?

Varje uppgiftslämnare kan själv besluta om uppdateringstätheten. Publikationernas uppgifter uppdateras i allmänhet dagligen. Uppgifterna i finansieringsbesluten uppdateras vanligtvis när finansiären publicerar nya beslut.

Hur ska jag gå till väga om jag har ett fel i mina egna uppgifter?

De organisationer som levererar uppgifterna ansvarar för att uppgifterna är korrekta och uppgifterna korrigeras alltid av de organisationer som lämnar uppgifterna. När det gäller felaktiga uppgifter ber vi er alltså vänligen kontakta de instanser inom er organisation som ansvarar för datainsamlingen.

Kan sökresultaten laddas ner från tjänsten t.ex. i form av en Excel-fil?

Tyvärr kan uppgifterna ännu inte laddas ner från tjänsten. Tillhandahållandet av öppna gränssnitt och massladdning av annan slags information förutsätter ändringar i lagstiftningen. Undervisnings- och kulturministeriet bereder som bäst en lag om datalagret för forskningsinformation, där man får klarhet i den här frågan. Först därefter vet vi vilka uppgifter som öppet kan göras tillgängliga, till exempel just i Excel-format.

På vilket sätt ser ni att näringslivet/företagen kan utnyttja den nya portalen?

Representanter för näringslivet och företagen har deltagit i projektets tjänstedesign, med hjälp av vilken man kartlagt vilken information de särskilt skulle behöva av den nya tjänsten. 

Att hitta experter visade sig vara ett av de viktigaste användningssätten, enligt svaren. Andra behov var att utnyttja forskningsdata till exempel som stöd för produktutveckling samt att effektivera samarbetet med forskningsorganisationer till exempel i nya forskningsprojekt. För företagen nämndes också till exempel bättre tillgång till infrastruktur som en viktig önskan.

Ökar datalagret för forskningsinformation rapporteringen till myndigheterna och utvärderingen av forskningsverksamheten?

Det huvudsakliga syftet med datalagret för forskningsinformation är att underlätta dataöverföringen mellan olika system, minska det manuella arbetet med att mata in data – som ibland behöver upprepas flera gånger – och göra det enklare att hitta forskningsdata. Syftet är inte att utvidga myndigheternas datainsamling. 

Av de uppgifter som samlas i datalagret för forskningsinformation ingår publikationsuppgifterna redan i de uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet årligen samlar in från högskolorna. De uppgifter som används vid utvärderingen av forskningsverksamheten beror på vem som gjort bedömningen.

Innebär inte datalagret för forskningsinformation onödigt arbete eftersom informationen redan finns i andra system?

Avsikten är att en kopia av uppgifterna i andra källsystem automatiskt överförs till datalagret för forskningsinformation. Datalagret för forskningsinformation samlar information från flera olika källsystem och förmedlar den vidare till andra som behöver informationen. Tack vare denna lösning behöver inte vartenda system skapa en egen anslutning till alla andra system.

Hur framskrider projektet datalagret för forskningsinformation?

År 2020 publicerades datalagrets externa portal Forskning.fi med följande delar: publikationer, projekt (finansieringsbeslut), infrastrukturer, organisationer, vetenskapliga nyheter, forsknings- och innovationssystem samt vetenskap och forskning i siffror. Under 2021 utvidgas tjänsten till att omfatta uppgifter om bl.a. forskare och forskningsdata. Se närmare information om projektets schema (på finska).

Vad kommer ännu till tjänsten?

I fortsättningen utvidgas tjänsten med nya informationshelheter och uppgifternas omfattning förbättras. Tjänstens ämnessökning förbättras och informationskällor läggs till. Utöver det nuvarande innehållet får tjänsten senare information om bland annat forskare som är verksamma i Finland, andra forskningsaktiviteter samt på ett bredare plan det finländska forskningssystemet. Dessutom är målet i ett senare skede att uppgifterna i tjänsten också kan laddas ner i en fil eller hämtas via ett maskinläsbart gränssnitt.