Bilden visar öppenhetsnivåer och -grader för universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut. Öppenhetsgraden visas för varje område: forskningskultur, forskningsmaterial och infrastrukturer, publikationer, utbildning. För varje område visas öppenhetsgrad också enligt metoder för att främja öppenhet: styrande dokument, tjänster, samarbete, output.
Poängsättning
Baserat på uppföljningens indikatorer fastställ öppenhetsprofiler samt nivåer på öppen vetenskap och forskning för organisationerna. Principerna för poängsättning är transparenta och tillgäng-liga för alla.
Varje indikator är poängsatt. Poäng är antingen ”baspoäng” eller ”tilläggspoäng”. Baspoängen gäller praxis som är viktig för alla organisationer med tanke på implementering av policyerna. Till-läggspoäng gäller praxis som fortfarande är ny, under utveckling eller som ger mervärde.
Öppenhetsgraden
Poängen används för att fastställa en organisations öppenhetsgrad på varje delområde. Öppenhetsgraden (1–5) på ett delområde fastställs för varje organisation enligt dels procentsats av det maximala antalet baspoäng, dels procentsats av det sammanlagda antalet maxpoäng. En procentbaserad modell gör det möjligt att lägga till nya indikatorer i framtiden, och modellen är skalbar enligt hur öppen vetenskap och forskning utvecklas.
Öppenhetsprofil
Öppenhetsgraden på olika delområden bildar en organisations öppenhetsprofil. Profilen synliggör en organisations öppenhetsgrad på olika delområden (publikationer, forskningsmaterial och -infrastrukturer, utbildning och forskningskultur), och vid behov kan öppenhetsgraden undersökas också med fokus på verksamhetssätt (styrande dokument, tjänster, samarbete och output).
Helhetsbedömning av en organisations öppenhet
På basis av profilen fastställs också en helhetsbedömning av en organisations öppenhet. Helhetsbedömningen har fem nivåer utöver basnivån. Nivåerna definieras av genomsnittet av graderna. Dessutom kräver uppflyttning till de högre nivåerna i helhetsbe-dömningen höjningar på att alla delområden av profilen.
